Varför jag inte tror


Perspektiv på TRO eller varför jag inte vill bli kallad ateist

Sammanfattning: Det finns inget att tro på (i religiös mening). Med argumenten nedan, en ytlig betraktelse i den meningen att jag undviker akademiska spetsfundigheter, kommer jag fram till en förnuftig slutsats: Ingen behöver vara ateist eftersom det inget finns att ta ställning till!Jag har valt att ”tro endast på sådant som det finns förnuftiga skäl att hålla för sant”.

  1. Genom historien, ut över världen konkurrerar religionerna med varandra. De poppar upp och kämpar om själarna. Speciellt i USA där företeelsen dessutom är mycket kommersiell, mastodontpalats i glas och betong, ”föreställningarna” televiseras och ”kollekten” har en central plats i verksamheten. Förkunnare skor sig helt enkelt. Var det guds avsikt?
  2. Kyrkorna i världen är och har oftast varit lierade med makten och politiken; de stora religionerna är från början pådyvlade mänskligheten uppifrån. Själarna har bara varit brickor i ett större spel. Kungar, kejsare, despoter, påvar och missionärer har ogenerat tvingat eller lurat folk att tro. Efter tusen år är t o m  Sverige så impregnerat av myten att folk okritiskt tror att de själva väljer tro.
  3. Maktgalningar har tagit till vapen för att sprida läran och i spåren av imperiebyggande expanderade vår egen världsreligion genom att skapa ett konstlat intresse för en frälsare; herrefolket tvingade eller köpte undersåtarnas lojalitet mot illusionen att bli frälsta. Någon enstaka missionär har naturligtvis agerat i god tro och faktiskt trott att de gjort ”infödingarna” en gudomlig tjänst men Kristendomens historia ute i världen är sannerligen inget att vara stolt över. Detta kan absolut inte vara iscensatt av en god gud!
  4. I bibeln startar historien i paradiset men Hans Rosling visade oss att det inte var bättre förr. Eva och Adam misskötte sig i paradiset. Men i verkligheten strävade mänskligheten mot alla odds i uppförsbacken; epidemier, bottenlös fattigdom, krig och hungersnöd, besvärande kort medellivslängd, missfall, girighet, folkmord, prostitution, slaveri osv. Var fanns guds omsorger om sin skapelse? Och varför har hen visat sig bara under de senaste 2000 åren! Förmodligen för att det behövdes ett alfabet och ”papper och penna” för att sprida fenomenet gud. Ett gott bevis för att människan ligger bakom guds tillblivelse?
  5. Att människan uppfattar sin egen död skapar ångest som behöver lindras. Sjukdomar, olyckor, orättvisor och tillkortakommanden lindrar Kristendomen med sagor om paradiset och ett evigt liv. Människan skulle då bli den enda arten som inte existerar på naturens villkor. Stämmer det med förnuftet?
  6. I Vatikanen sitter ett gäng ålderdomliga reliker från förr, dessutom iförda löjliga kläder, och dikterar livsvillkoren för en ung tjej i Guatemala som blivit våldtagen och nu är gravid! Hur kan vi acceptera detta och samtidigt säga att vi hyllar Mänskliga rättigheter. Mänskligheten borde skämmas! Förnuftigt?
  7. Religion går inte ihop med demokrati och MR. En maktfullkomlig gud går inte att rösta bort, religion byggd på en oföränderlig urkund är ett bräckligt underlag för lagstiftning i ett föränderligt samhälle, som inte att kan byggas på mirakler, mysterier, pseudovetenskap och fromma förhoppningar. Gud är totalt ute!
  8. Många vill kalla sig ateister för att behålla den lilla, lilla livlinan … tänk om bevis för att gud existerar ändå presenteras en dag (se nedan). Då skulle jag ångra mig och garderar därför nu med kryss. Talar för att gud är konstruerad av människan.
  9. Tro är subjektiva upplevelser. Vetande handlar om objektiva upplevelser. Gudar och andra mirakler är subjektiva erfarenheter. Alltså finns inte gud IRL.
  10. Gud utrustade människan med fria vilja som är de religiösas förklaring till att alla onda handlingar är ett verk av människan och hennes kumpan djävulen. Och samtidigt skulle gud vara allsmäktig … det går inte ihop! I mina öron låter det som en bristfällig bortförklaring; intellektuellt ohederlig! Talar inte för guds existens utan logiska krumbukter.
  11. Attityden till kvinnan, hbtq-personer och människor av annan tro (vissa religioner) kräver ännu rymligare samvete. Antingen är detta ett verk av en primitiv gud eller ett uttryck för en konservativ syn i ett svunnet samhälle? En rejäl krock mellan religion och MR! Ett argument som skjuter även undermåliga gudars existens i sank.
  12. Extremtroende säger sig personligen ha mött gud och därför vet de att gud existerar. Utan bevis i sinnevärlden väger det argumentet inte tyngre än mitt argument: ”Jag har skapat mötesplatser för att träffa gud men hen kom inte och svarade inte heller på något annat sätt. Därför vet jag att gud inte finns”! Bevisbördan har den som påstår att något finns och att ”se i syner” drabbar inte bara troende.
  13. Dynamik är en vanlig brist i religiös argumentation, både bakåt och framåt. Kristendomen uppstod i ett statiskt samhälle; ingen befolkningstillväxt, ingen social rörlighet, demokrati var ett okänt begrepp, individens värld dominerades av klanen och hedern. Krukmakarens son blev krukmakare. Med dagens mått mätt blev därför kristendomen en konservativ, statisk, kraft.
  14. Framåt ”i historien” finns inte. Människan är slutpunkten, peaken! Men evolutionen lär fortsätta; det fanns en tid före och det kommer att finnas en tid efter. Men gud har tydligen inga idéer om detta! Det hade hen haft om det var den allvetande skaparen som troende gör gällande.
  15. Slumpen är avgörande för att du är du; en befruktning tidigare eller en senare och du hade varit en annan, ett ”syskon”. Sett över jorden är det en slump om individen föds i den ena eller andra världsdelen och därmed i vilken kulturkrets. De faktorer som påverkar ”valet” av livsåskådning skiljer sig åt. Slumpen avgör alltså vilken gud du kommer att tro på. Ett starkt argument för att det är människan som hittat på gud.

Sammantaget är argumenten ovan så övertygande att jag utan att vare sig rodna eller darra på manschetten bestämt hävdar att gud inte finns. Listan kan dessutom göras längre, argumenten är många fler.

Det finns alltså inget i den verkliga världen att ta ställning till. Orsaken till att problemet överhuvud taget finns är historien; Kristendomen har suttit vid makten, här hos oss i tusen år och därför invaderat tankemönster, seder, traditioner, språken, lagstiftningen m m. Den sitter i tapeten. Ingen som växt upp i den här kulturen är fri från den kristna trons inflytande.

Jag har också burit på ett uns av tvivel men nu kan jag inte bli mer övertygad. Allt pekar i samma riktning; gudar är en mänsklig konstruktion. Det känns ovärdigt att ”mätas mot” ett fenomen, som jag är övertygad om inte finns. Därför väljer jag att inte kalla mig ateist, vill inte bli påmind om en icke-existens som är orsaken till så mycket  elände. Religioner, deras kyrkor och ledare har genom historien misskött sitt uppdrag i högre grad än de har gjort gott. Och de fortsätter så även år 2018.

Och likväl försvarar jag allas rätt att tro på precis vad de vill!


Hur ser det ut runt jorden?

Många faktorer varierar oerhört mycket länder emellan jorden runt; utbildningsnivå, ålder, jämställdhet, inkomster, sociala skyddsnät, disponibla medel, social rörlighet, individualism, relationen medborgare/stat och religiös tillhörighet. I ett internationellt perspektiv är svenska medborgare extremister; vi lever i det mest demokratiska och mest sekulariserade landet på jorden. Religion spelar ingen roll i vardagen här!

Globalt konkurrerar religionerna med varandra och med allt annat som pockar på uppmärksamhet. Religionsmarknaden är som elmarknaden; den domineras av ett fåtal stora leverantörer och så finns det många små. Det spelar därför stor roll var du är född och i vilken familj. Slumpen avgör i vilken tradition eller religion, vilken livsåskådning, du växer upp!

Är det troligt att en intelligent skapare, därtill allsmäktig, skulle inrätta sitt revir så här. Verkar det förnuftigt att tro att det är sant? Nej!


Religionshistoria

Historiskt har religioner uppstått överallt på jorden i ”alla” tider. Kristendomen är en bland flera för att inte säga många. På den konkurrensutsatta religionsmarknaden råder oligopol; några få har växt sig starka. Var på jorden och av vilka föräldrar en individ råkar ha avlats och alltså vilken religion eller ingen religion individen blir exponerad för (eller påtvingad). Detta är ett faktiskt förhållande som inte talar för varken den kristna gudens eller andra gudars existens överhuvud taget.

De just nu dominerande religionerna är i det stora perspektivet historiska tillfälligheter och parenteser. De har, så att säga, evolverat ur gårdagens flora av religioner och kunde lika gärna ha blivit några andra. Bevis: titta ut över världen och bakåt i historien. På varje plats och vid varje tidpunkt ”råkade” en religion vara dominerande. Dessutom har det inte funnits någon folklig efterfrågan på frälsning. Ansgar misslyckades åtminstone en gång därför att han möttes av fientlighet, i bästa fall av ointresse. Utbredningen av troslärorna är resultatet av makt, politik och krig.

Verkar det förnuftigt att tro på att detta är guds verk? Nej!


Kritiskt tänkande och mänskliga rättigheter

Att tänka själv är en dygd, i skolan står det kritiska förhållningssättet på schemat. Motivet är att vi klarar oss bättre i livet om vi har lärt oss att tänka kritiskt. Vetenskapen bygger på att ifrågasätta; kretsar solen verkligen kring jorden (allt tyder ju på det)?

Håller religionerna för en kritisk granskning? Tveksamt. Mirakler går inte att bevisa. Guds existens går inte heller att bevisa osv.

Mänskliga rättigheter är också en dygd; de hyllas, de är självklara, de reglerar samtal på högsta nivå. Misslyckas samtalet – modet svek även en statsminister – förlöjligas den fege. MR stipulerar demokrati, allas lika behandling, religionsfrihet, som självklart, särskilt i Sverige, också betyder frihet från religion. Men fram till 1951 var det inte tillåtet ens här. Svenskar var tvungna att tillhöra ett samfund. Då hade vi ändå haft MR sedan dec 1948!


Allmänt språkbruk

Av rena farten, historisk slentrian, utan reflektion och brist på självrespekt, kallar sig eller låter sig kallas, även i övrigt genomtänkta Humanister ”ateister”. Det är enklast så, då uppstår inte så många missförstånd, alla vet vad det betyder: ”Jag tror inte det finns några gudar.”  Men det är en ogenomtänkt, lite passiv hållning kanske för att slippa ta det modiga sista steget och släppa taget om den tunna livlinan: ”Jag är övertygad, så övertygad man någonsin kan bli, om att övernaturliga fenomen inklusive gudar inte existerar!” Det går helt enkelt inte att bli mer övertygad!

Av gammal hävd men trots att gruppen troende i samhället är en minoritet ska vi, majoriteten, rätta oss efter deras språkbruk. OK, det har ju inte alltid varit så men nu är det hög tid att ändra på detta förhållande!

Nästa problem är då att det inte finns en bra, självklar beteckning för den här hållningen; vad ska den kallas? Vad ska det kallas att inte ta ställning till ingenting?

Mina vänner, som accepterar den gamla benämningen, tycker att jag är besvärlig och gör stor sak av ”ingenting”. Jag håller med men ska vi vara principiella och principfasta i andra sammanhang så använder jag min rätt att protestera i det här fallet; jag vill inte förminskas, förnedras och fördummas genom att tvingas definiera mitt sanningsbegrepp i relation till INGENTING!


Också slentrian

Det måste finnas något mer, något större, något som människan inte kan uppfatta, inte avbilda, registrera eller mäta. Människan kan inte vara alltings måttstock, högmod går före fall … Du fattig syndig människa … Det passar sig inte att hävda motsatsen! Ett stort mått av ödmjukhet är på sin plats, det är fint! Inspirerat av bibeln.

Men tänk om det är tvärtom? Det finns inget större, det är bara en tankekonstruktion. Det finns helt enkelt det vi ser, hör eller registrerar på annat sätt. Jamen, Jesus gick ju på vattnet, uppstod från de döda, alla berättelser om slottsspöken, övernaturliga händelser som folk har upplevt, hundar som räddat livet på matte eller husse, föraningar … allt kan inte vara båg, skryt, friserade sanningar … det måste ligga något i det.

Måste det? Trollkarlen James Randi i USA som utlovat 1 milj $ och Humanisterna i Sverige har utfäst en belöning på 100.000 kronor till den som demonstrerar något övernaturligt … Ingen har hittills lyckats!
Det kanske är just så att naturen består av exakt det vi kan se, höra, lukta, smaka och känna! Varför skulle evolutionen annars ha utrustat oss med just de förmågorna?

Tron är överflödig. Det räcker med att vi vet! Gud har ingenting med det här att göra.


Urkunder

Bibeln är kristendomens urkund, fundament. Den är författad av människor. De troende, särskilt de bibeltrogna, hävdar att texterna visserligen är nedtecknade av människor men att de som höll i pennorna var inspirerade av gud eller att de inte visste vad de gjorde, de bara skrev på kommando, s k autoskrift, direkt från gud själv.

Det ligger snubblande nära ett mirakel. Autoskrift har ingen kunnat bevisa. Verkar det troligt? Finns det förnuftiga skäl som talar för att det skulle vara sant? Nej!


Visst vet vi vad gud vill

Det står i bibeln att gud vill det ena och det andra. Religiösa förkunnare uttalar sig å guds vägnar och predikar vad gud har för avsikter, vad gud vill och vad gud tänker. Det är så naivt, att lägga ord i munnen på någon annan, att prata över huvudet på en funktionsvarierad person och t o m uttala sig i en icke-närvarande auktoritets namn, ja, t o m påstå sig veta vad en allsmäktiga världsskapare har för avsikt och i nuet väljer att göra. Det är förödmjukande för den som lyssnar (om hen reflekterar) och för huvudpersonen själv! Det är oartigt!

Men frågan är om det verkar förnuftigt att hålla utsagan för sann? Nej!


Religion och vetenskap

Ur Wikipedia: ”Religion är kollektiv tro som grundar sig på en trosföreställning, t.ex. om gudar, andar, transcendenta själar (teism) eller andra övernaturliga fenomen. Gudarna ses ofta som skapare och som höjda över det jordiska.”

Religionen värjde sig mot vetenskapen till en början, smutskastade, utfärdade dödsdomar. Numera accepterar en liberaliserad kyrka som den svenska t ex Darwins evolutionsteori.

Tro handlar om opåvisbara, övernaturliga fenomen, som inte går att analysera med gängse vetenskapliga verktyg. Naturvetenskap handlar om att analysera det vi har för ögonen; hur hänger allt samman, vad består allt av osv?

I någon mening har naturvetenskap ersatt religioner. Nästan alla har en skapelseberättelse och andra förklaringar till jordelivets mysterier. Men redan de gamla grekerna förde fram teorier om tillvarons minsta beståndsdel och den största beståndsdelen; atomen resp. universum. Efter franska revolutionen fick den moderna vetenskapen fotfäste och bevisade sin trovärdighet genom det ena genombrottet efter det andra. Slutsatsen blir att vi inte känner till någon bättre metod att avslöja naturen, klart överlägsen religiösa föreställningar. Det är helt enkelt genom forskning kunskap produceras.

Finns det något som talar för att religioners förklaringar till hur allt har uppstått och utvecklats är bättre än de naturvetenskapliga? Nej!


Ateist – en frivillig boja

Titeln ateist gäller bara i vissa delar av världen; inte i t ex Fittja, Angered och Rosengård, inte i merparten av Asien osv. Det är en kristen beteckning; de troendes behov av att avskilja avfällingen. Ateisten har knappast något behov av att poängtera sin icke-tro. Den troendes utgångspunkt är att religiös tro är ett naturtillstånd. Min utgångspunkt är den motsatta. Ett barn accepterar i stor utsträckning omgivningens trosföreställningar. Utan påverkan blir inte en individ troende.

Vad säger ditt förnuft?


Ateism och Islam

Vad kallas en icketroende i muslimska länder? Den beteckningen är okänd eftersom Islam strävar efter världsherravälde och alla som inte köper budskapet ska dödas. Icke-troende muslimer i muslimska länder är lika okända som hbtq-personer. Folk som ansluter sig till teorin om Big Bang kallas ”bigbangers” i Saudiarabien och betraktas som mindre vetande och förlöjligas. Det är naturligtvis bara utlänningar som kommer på en sådan befängd ståndpunkt.

Som en jämförelse kan nämnas att i Afghanistan, Iran, Jemen, Malaysia, Maldiverna, Mauretanien, Nigeria, Pakistan, Qatar, Saudiarabien, Somalia, Sudan och Förenade Arabemiraten är det formellt belagt med dödsstraff att förneka gud.

Är detta omständigheter som en kärleksfull skapare kan antas ligga bakom? Nej!


Tro och utbildningsnivå

Ju högre utbildningsnivå i en region desto färre individer som själva definierar sig som troende. Påståendet gäller på gruppnivå vilket innebär att det finns individer på mycket hög akademisk nivå som också är troende.

Historiskt kan vi se att utbildning tränger undan religion. Det finns inte plats för mer än en sanning. Den är inte relativ. Antingen finns övernaturliga fenomen eller inte.


Vad är kristendom?

Kristendom är en religion som fått namnet efter den mytomspunne jesusgestalten, son till gud själv, ett rent familjeföretag där kvinnorna i huvudsak lyser med sin frånvaro. Den uppstod i Mellanöstern under senare delen av deras järnålder och övergång till medeltid. Den blev statsreligion i Romarriket på 300-talet. I skiftet mellan vår Järnålder och Medeltid, några decennier efter första millennieskiftet, bestämde kungen att vi skulle tillhöra den katolska kyrkan.

Den nordiska mytologin med asagudar väl förankrade i vår mylla ersattes med Kristendom. En mytologi byttes över huvudet på alla mot en annan mytologi med rötter i en totalt främmande tradition från en svunnen tid. Ansgars försök att missionera fram ett intresse hade tidigare misslyckats.

Gustav Vasa närmade sig senare Luther och på Uppsala möte 1593 beslutades att alla svenskar skulle vara medlemmar i Svenska kyrkan. Den enda tillåtna kyrkliga läran var lutherdom, allt annat förbjöds. Vi blev katoliker utan något som helst medinflytande, vi blev luteraner på samma sätt; skiften som byggde på makt och politik.

Sedan fick vi dras med den luterska varianten som statskyrka fram till år 2000. Från 1951 är vi betrodda att själva välja trosinriktning inkl icke-tro!

Människan kände oro, tvivel och rädsla tidigt i historien och behövde tröst och förklaring. Någon i gruppen kring eldstaden, klanen, släkten eller skrået var utrustad med både talets och fantasins gåva. Hen hade dessutom förmågan att trollbinda en publik och därför blev också hens tolkningar god underhållning, fyllde behovet av undran och förundran.

Slutsats: Är detta ett uttryck för guds vilja? I hans, för det var en han på den tiden, intresse låg tydligen ”kristnande till varje pris”! Att behålla makten också till varje pris genom att liera sig med just en europeisk stormakt. Och tvångsanslutning! Jag tar avstånd av två skäl: allt har bestämts över huvudet på folk och en myt är en myt oavsett var den har sitt ursprung!

Under t ex skolbesök har jag träffat vuxna, intellektuellt kapabla kristendomsföreträdare som på fullt allvar hävdar att Kristendom är den intellektuellt överlägsna religionen; den är bäst! Jag har också träffat muslimer som berättar att de lämnat en annan religion och blivit muslimer på rent logiska grunder.

Varför skapade (den kristne) guden den här nyliberala konkurrenssituationen? Har de andra gudarna något med saken att göra? Förnuftigt?


Gud och andra gudar

Du skall inga andra gudar hava jämte mig! Och inte heller de andra 1700 (?) som finns där ute i olika tappningar. Maktfullkomligt och total brist på ödmjukhet. En envåldshärskare, en upplyst despot, helt oförenlig med mänskliga rättigheter och vår tids uppfattning om demokrati.


Gränsen mellan det naturliga och övernaturliga

Enligt en nederländsk filosof bör alla debatter mellan troende och icke-troende inledas med att definiera gränsen mellan det vi uppfattar eller definierar som naturligt resp övernaturligt. Åska har en gång i tiden i någon mening betraktats som övernaturlig, ett guds straff. Men vare sig då eller nu är den något annat än naturlig; den låter, blixtar lyser upp himlen och den slår ner. Och därför går det att forska på fenomenet.

Mirakler, under, och andra övernaturliga fenomen går inte att forska på. De lämnar inga spår, går inte att iaktta, kan inte observeras med våra sinnen.

Det är lika fruktlöst att försöka övertyga en troende med rationella argument, som att övertyga en rationell människa om att mirakler verkligen förekommer. Vi står på var sin sida om en skarp gräns!

Detta är ytterligare ett argument för att religion är en idékonstruktion byggd av människan.


Vandringssägner

Obefläckat havandeskap och andra mysterier var kända långt innan de hamnade i bibeln. De är lånade ur tidigare berättelser och finns nedtecknade i t ex Gilgamesheposet, ofta kallat världens första bok (kilskrift på lertavlor). Argument som alltså inte är unika för kristendomen och därför snarare sänker Jesu tillblivelse som guds son än stärker hans obefläckade tillkomst.

Varför gjorde gud så?


En torftig tillvaro utan gud

På Fb ifrågasatte en troende att det var möjligt leva ett glädjefyllt liv utan gud. Jag svarade då att gud är väl inte precis marknadsförd som en hyllad ståuppkomiker. Snarare tvärtom så förknippar jag hen med stränga rättesnören, dom på yttersta dagen, du skall inte …

Utan TRO slipper jag filtrera intryck och upplevelser, kan tolka världen som den är och bilda mig en egen uppfattning om vad som är sant och falskt, rätt och fel. Jag känner mig inte övervakad och jag tar själv ANSVAR för mitt eget liv. Jag skapar min egen livsåskådning och livet blir så rikt som jag väljer att göra det.

Det jag går miste om genom min icke-tro är sagan om livet efter detta där jag eventuellt skulle få träffa mina älskade vänner och anhöriga. Men jag offrar gärna den myten på sanningens altare.


Bevis

T o m Richard Dawkins lär ha yttrat: ”Skulle någon presentera ett bevis skulle jag naturligtvis acceptera det!”. Ett påstående som Christer Sturmark och de flesta Humanister håller med om. Men vad betyder uttalandet egentligen? Oreflekterat uppfattas det av många som om Dawkins et. al. då skulle behöva ge upp och bli troende. Tron skulle utropas till segrare och slaget skulle vara förlorat.

Tvärtom betyder det ju att vetenskapen fick rätt. Skaparen gick att fånga in; företeelsen går att iaktta, registrera, mäta, analysera osv, att bevis i vetenskaplig mening har publicerats. Andra forskare har prövat hållbarheten i påståendet och kommit fram till samma lutsats och att ingen längre behöver tro! Då skulle vi ju veta. Det är inte ett övernaturligt väsen. Det var bara det att vi inte ”såg” det med våra sinnen utan precis som i fallet med t ex ultraviolett ljus, riktigt höga toner eller Higgs partikel behöver vi ett instrument, en underbar manick, för att ”se” skaparen på samma sätt som vi naturligt ser skapelsen. Skaparen är inte längre TRO utan VET(EN)SKAP! En NATURLIG företeelse precis som allt annat. De krystade förklaringarnas tid är förbi. Religionsmotsättningarna upphör, maktanspråk i guds namn är inte längre giltiga, shia och sunni blir vänner; människan blev till sist HEL!

Om humanister i allmänhet och biologiprofessorer i synnerhet uttalar sig så inlemmas Gud bland andra vetenskapsframgångar. Den får självklart en oerhörd medial uppmärksamhet och de sociala medierna exploderar i allt; beröm och kritik, glädje och besvikelse, okvädningar och firande.

Någon som tror på den sagan? Nej, NATURLIGtvis inte!


Sveriges extrema hållning

Se t ex World Values Surveys sociala världskarta. Den visar att Sverige är ett extremt undantag i världen. Religion spelar ingen eller mycket liten roll i vardagen. Under 1900-talet trängdes religionen undan av allmän utbildning, industrialisering, rösträtt och demokratisering, jämställdhet och facklig verksamhet. Sverige genomgick en total makeover från fattiglapp till ”världens rikaste land” på ett halvt sekel. Knappast påhejade av konservativa, religiösa krafter.

Varför gjorde gud så?


Religion och kultur/tradition

Under 1000 år i maktposition har kristendomen dominerat människors tänkande, invaderat våra hjärnor, skapat traditioner, lagt beslag på livets övergångar, mutat in andlighetssektorn och motarbetat kritiskt, rationellt och vetenskapligt tänkande, trängt undan sunda naturliga reaktionsmönster, som ersatts med främmande tankegods från Främre orienten redan då 1000 år gamla.

Det finns troende som hävdar att ateism bara är en annan tro eller att den är en livsåskådning. En vedertagen uppfattning om vad en livsåskådning är brukar beskrivas så här:
värdegrund; min uppfattning om vad som är rätt och fel, sant och falskt
verklighet; hur skaffar jag mig kunskap om världen; skapelseberättelsen eller resultatet av forskning

Värdegrund kan man ju hämta ur en religion men det är bara extremtroende som hävdar att en religion levererar en godtagbar verklighetsuppfattning på 2000-talet.

Ateism är bara ett filosofiskt ställningstagande, ett beslut: ”Jag tror inte att gudar existerar!” Om inte skulle jag kunna påstå att ”inte samla frimärken är också en hobby”.


Gudar är fria Fantasier

Vi har fått förmågan – genom evolutionen – att fantisera, föreställa oss, se in i framtiden, längta efter något bättre, högre, större osv. Men för att något går att se för sitt inre betyder det inte att det finns i verkligheten. Alla kan föreställa sig hur det ser ut att gå på vatten, uppväcka döda, dingla med benen över molnkanten men ingen har lyckats upprepa bravaderna.

I den verkliga världen, den vi kan observera och forska på, finns objektiva fenomen. I den övernaturliga världen ”finns” mirakler, fantasier och subjektiva upplevelser, sådant som inte går att forska på.

Gud är alltså en fantasi. En subjektiv upplevelse, som av en del uppfattas så intensivt att den blir ”verklig”. Upplevelsen går att forska på men inte ”föremålet” för upplevelsen.

En intelligent skapare hade väl valt att framträda lite mer ”in person”. Vad tror du?


Grunden saknas

Påståendet att gud är allsmäktig, allvetande osv är i sig det bästa beviset mot hens existens. Men i det här sammanhanget ett slag under bältet!


Tro och telogi

Ordet telogi antyder att det skulle vara en vetenskap; läran om gud. Men hur skulle det kunna gå till? Forska på ett väsen låter sig inte göras. Forska på människors subjektiva uppfattningar om övernaturliga fenomen kan man naturligtvis göra men då är det något annat t ex religionspsykologi, religionshistoria osv.

Teologi är alltså ingen vetenskap! Eftersom det inte går att forska på gud!


Ateism och vetenskap är bara en annan tro

Om ateism, dvs icke-tro, bara är en annan tro så är att inte gå i skolan också en utbildning, att inte spela … (fyll i) också en idrott. Att INTE TRO på något är alltså inget annat än just det; att inte tro! Det är inte en livsåskådning, det är inte en filosofi … det är enbart ett filosofiskt ställningstagande i en enskild fråga. Men en ateist kan vara humanist, liberal, kommunist, pacifist, ja, vad som helst. Men inte ens alla kommunister är ateister. Håll isär begreppen!

Vetenskap är inget man tror på, det är en metod att ta reda på hur det egentligen förhåller sig. Alla vetenskapliga tillämpningar och resultat går att kontrollera. I betydelsen ha ”tillit till” kan man ju kalla det en tro på vetenskapen men inte i religiös betydelse, som något övernaturligt. Den är högst naturlig, den finns, den går att upprepa.

Ibland hävdas det att ateism är en livsåskådning; i så fall en mycket torftig livsåskådning! Vanligtvis består en livsåskådning av en värdegrund (uppfattningen om rätt och fel) och en verklighetsuppfattning (hur skaffar jag kunskap om världen). Ateism tillgodoser inget av kraven.


Ateism och språkbruk

En god vän håller inte med mig. Han tycker att beteckningen får duga, att han kan leva med den eftersom det är det vedertagna språkbruket.

Men om man reflekterar ett steg längre så innebär det att du identifierar dig, på de troendes villkor, i relation till inget, ett vakuum, som du ju säger att du inte tror finns. Det är torftigt.


Ytlig betraktelse

Någon tänker kanske att något så allvarligt, seriöst och framförallt ett fenomen som nästan halva jordens befolkning inte bara tror på utan bekänner sig till och överlämnar sitt liv åt, kan man inte avfärda så här enkelt.

Vi pratar ju om något som är heligt för många, som människor inte bara bygger sitt liv på utan bokstavligen överlämnar sin existens åt, som skyddas av grundlagen och som av tradition har vördats och hållits för något större än livet självt.

Jag försöker se nyktert på situationen, granska argumenten, värdera båda sidornas ståndpunkter, analysera historien dvs tillämpa det jag har lärt mig om kritiskt tänkande. Och i skydd av grundlagen använder jag min yttrandefrihet. Syftet är inte att såra, det är att klargöra och kanske ge läsaren vardagliga, normala argument i deras möte med sin egen livsåskådning och eventuella debattvilja.


Min egen historia

Jag är döpt, gick i söndagsskola (det gjorde man då på en liten ort i Dalsland), vi hade kristendomskunskap på schemat i skolan, är konfirmerad och vigd i Svenska kyrkan. Dopet hade jag inget inflytande över. Konfirmationen, däremot, anmälde jag mig till utan mina föräldrars vetskap. Jag ville ta reda på mera, minns absolut inget av undervisningen men stunderna i kyrkan på söndagarna lever kvar som behagliga minnen.

I hemlighet bad jag aftonbön men ingenting hände. Upplevde inget svar, ingen som sa något, ingen som pekade i någon riktning. Ingenting! Det var lite av en besvikelse men jag hade i alla fall försökt; han hade fått chansen! Han tog den inte.

Det var först 1973 jag tog klivet ut ur Svenska kyrkan. Frågan fanns i högre grad på dagordningen under 70-talet, vi diskuterade saken och då blev valet självklart.

År 2006 hittade jag Humanisterna; aha, här är tankar som i allt väsentligt, ja, mer än så, överensstämmer med mina egna. Det blev ett engagemang med hull och hår. Inte minst läste jag in ”allt”, började debattera och besökte skolor på eget bevåg. Hamnade i styrelser, blev redaktör för medlemstidningen, kursledare på sommarkursen, cirkelledare, panelsittare m m.


Gud finns, finns inte

Gud finns är ett utmanande påstående. Men påståendet är vare sig mer eller mindre värt än vilket annat obevisat påstående som helst. Det skulle kunna vara en hypotes men den går inte att falsifiera därför är och förblir det en spekulation.

Motsatsen går heller inte att bevisa!

Bevisbördan har visserligen den som påstår att något finns men i det här fallet kan vi befria de troende från det kravet. För det första går det inte att bevisa ett övernaturligt fenomens existens. För det andra behövs inget bevis eftersom inget, absolut inget, talar för att det skulle vara sant.

Enda skälet till att frågan överhuvud taget är aktuell är att tillräckligt många säger sig tro på fiktionen om gud. Därför går den inte att bara negligera, i varje fall inte utan godtagbara motargument. Argumenten för gud håller inte enligt min mening. Sammantaget närmar sig sannolikheten noll för en existens IRL. De samlade argumenten mot gör istället att sannolikheten närmar sig hundra för icke-existensen. Det blir omöjligt att tro åtminstone på rationella grunder. Men tror gör man å andra sidan på irrationella grunder.

Är detta ett förnuftigt resonemang som speglar verkligheten? Ja!


Sammanfattande iakttagelser

Under den här resan har ett antal slutsatser rest sig ur tankesörjan och skakat av sig leran. De är grundade i idéhistorien, vetenskapshistorien, religionshistorien, religiös och profan litteratur, debatter med religiösa företrädare osv.

Mina slutsatser blir då ostrukturerat bl a de här:

  • urkunder är författade av människor; i bibelns fall av många författare som skrev på olika språk
  • texterna har senare översatts med varierande kvalitet av olika översättare
  • urvalet texter i den bok som kallas bibeln är till sist beslutade av andra människor långt senare
  • guds ord är alltså fördelade på många källor, olika översättningar och finns både i och utanför bibeln
  • TRO är just tro på övernaturliga fenomen typ gudar som inte ”existerar” i vetenskaplig mening
  • religiösa förklaringar till naturfenomen har successivt ersatts av vetenskapliga
  • det finns inga förstahandsbevis för att Jesus skulle ha existerat
  • ”ateist” är de troendes behov av att benämna de ”andra”, som förr var undantaget
  • religion är en individuellt inlärd livsåskådningsfaktor
  • människan är alltings mått men kristendomen förminskar henne; du fattig, syndig …!
  • VETenskap är den bästa metoden mänskligheten har uppfunnit för att skapa VETande
  • tro på sådant som det finns förnuftiga skäl att hålla för sant! är ett ypperligt rättesnöre
  • kristendomen är världens största religion
  • en lögn blir inte mera sann för att den har flest anhängare
  • kristen TRO påstås vara den enda, sanna och rätta; långt ifrån ödmjukt
  • troende säger sig veta vad gud vill, har för avsikter osv; naivt
  • TRO och demokrati går inte ihop; gud går inte att rösta bort
  • demokrati vilar på kontrollerbara fakta, därför är religion en privatsak
  • kristendomen pådyvlades människor från början genom politiska maktbeslut;
  • vetenskapen har de facto gränser medan religionen är gränslös

Skolbesök

Förutom från elever har jag fått frågor från religionslärare, i detta fall två bekännande manliga, som i lärarrummet ställde följande frågor:

1. Fråga: Var får du som ateist ditt människovärde ifrån (först blev jag stum, en häpnadsväckande fråga)?

Kort svar: Genom mina handlingar.

Långt svar: Att vara ateist innebär att jag intar en filosofisk hållning; jag tror inte att det finns några gudomar. Ingenting annat! Att inte tro på något kan inte bli en tro, inte en livsåskådning. Min livsåskådningspåse är ju meningslöst att fylla med en icke-tro eller med vakuum. Den fyller jag naturligtvis med tro på en massa andra saker; mänskliga rättigheter, kärlek, demokrati, moral osv. Mitt eget människovärde, i mina egna ögon, får jag nånstans i skärningspunkten mellan den idealbild jag har av hur jag borde bete mig och hur jag i allmänhet lyckas leva upp till den önskebilden genom mitt handlande i vardagen. Jag får det i varje fall inte av någon gudom.

2. Fråga: Vad vill ni ateister göra med åldringar?

Kort svar: Vi har inget svar på den frågan (den är insinuant och oförskämd).

Långt svar: Förutom att jag än en gång häpnar över frågan måste jag erkänna att vi inte har något svar. Frågan är irrelevant. Jag har inga synpunkter på hur vi skall behandla åldringar annat än med den gyllene regeln: Gör mot andra … Hur skulle du själv vilja bli behandlad?

Jag vill istället vända på resonemanget och säga att det vore önskvärt om jag själv fick bestämma över mitt eget åldrande. Jag är för rätten att få bestämma själv när jag vill avsluta mitt liv. En rätt alla borde ha!

3. Fråga: Om du har ett djur tar du väl bara livet av det?

Kort svar: Nej!

Långt svar: (Till läsaren: Håll i minnet att det var två vuxna, manliga, bekännande religionslärare som ställde de här tre frågorna.) För ett och ett halvt år sedan fick vår Lina, Golden Retriever 10, leukemi. Beskedet kom på en torsdag och vi ombads ta farväl över helgen. Hon klarade sig bra men på tisdag blev det dags att ta hem en veterinär och Lina fick somna in på sin favoritkudde, lugnt och stilla utan stressande transporter och okända miljöer.

Dessutom händer det att jag till min fru efter en skogspromenad retoriskt frågar: Undrar hur många myror jag har tagit livet av idag?

(De båda herrarna såg bokstavligen ut som fågelholkar och frågade: Tänker du verkligen så?)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *