Minns du kampanjen?
Nu 10 år efter kampanjen ”Gud finns nog inte!” är det dags att stryka det lilla ordet ”nog”! Det är så uppenbart att övernaturliga fenomen i alla religioner och alla regioner på jorden inte existerar.
För 10 år sedan satsades stora resurser i förbundets namn med hjälp av en extern sponsor på en storstadskampanj under rubriken Gud finns nog inte?
Nu, ett decennium senare, är det hög tid att uppdatera den milda provokationen och helt frankt hävda: Gud finns inte!
Med normala, vardagliga ord i en sansad debatton hävdar jag helt enkelt att Gud inklusive alla andra gudar och övernaturliga fenomen inte existerar, och har heller aldrig existerat. Det är den högst sannolika och enda slutsatsen jag kan komma till om jag ser mig om i världen. Detta är inte avsett att provocera. Det är helt enkelt den förnuftiga slutsatsen när jag orienterar mig i tillvaron.
Min upplevelse av religion
Som traditionen krävde utsattes jag för samma påverkan som alla andra barn på landet under 40-talet. Jag gav dessutom gud en ärlig chans men hen svarade inte.
På landet i Dalsland under 40-talet var det en självklarhet att barn döptes i kyrkan, gick i söndagsskolan, konfirmerades och så småningom också gifte sig där. Jag ”utsattes” naturligtvis för dessa steg i tillblivelsen av en vuxen underförstått kristen medborgare. Påverkan var så djup att jag t o m anmälde mig självmant till konfirmationsundervisningen och första äktenskapet välsignades av en präst. Då är vi framme vid 1970.
Konfirmationen 1958 var ett ofördärvat intresse för vad religionen skulle kunna ge. Det var ett seriöst försök att få kontakt med ”skaparen”; jag bad kvällsbön, gjorde prästens läxor, gick i kyrkan på söndagarna osv. Men hen tog inte chansen, hörde aldrig av sig! Hen var uppenbarligen inte intresserad.
Gradvis blev jag nyfiken på en vidare bild. Vad är religion sett utifrån? Tröst, trygghet och förhoppningar är viktiga element. Tradition, familjens påverkan, en större utomjordisk kraft och en alternativ förklaring till naturens mysterier är andra viktiga ingredienser.
Numera, efter ostrukturerade studier i ämnet och många debatter med religiösa företrädare, känner jag absolut inget behov av en stöttande eller tröstande kraft.
Ett exempel är följande situation: Jag låg halvsidigt förlamad på hallgolvet tre meter från den låsta ytterdörr när ambulanspersonalen stod utanför och inte kunde komma in. Från radion hörde jag en röst i Ring P1, en man som propagerade för att Jesus skulle få ta större plats i vardagen. Med tillfredsställelse tänkte jag: – Inte ens nu håller jag med honom, jag känner inget behov av Jesu hjälp och inte heller av att be en bön, i smyg, för säkerhets skull.
Händelser och egna erfarenheter har alltså övertygat mig om att gudomliga väsen inte existerar, vare sig i min subjektiva värld eller i den objektiva verkligheten. Den ståndpunkten tycker jag är välgrundad och vilar tryggt på nedanstående resonemang.
Barnatro
Med både hot och belöning föser religionen in barnen i fållan. Budskapet kallas ”äkta kunskap”. Redan från början tyngs du av arvsynden, på yttersta dagen skall du dömas. I gengäld har du chans på evigt liv.
Religionens företrädare; präster, troende religionslärare, diakoner, pastorer och, inte minst, troende föräldrar, tutar först i barnen, det de kallar, ”sann kunskap”. Men det är en illusion om frälsning, om arvsynden och om ett liv efter detta. Det är ett budskap, som på det känslomässiga planet, tränger undan riktig kunskap. Budskapet sätter fantasin i rörelse och vädjar till individens djupare, existentiella rädslor där den nyktra verkligheten har svårt att göra sig gällande. Kyligt logiska argument smälter i den varma okunskapen som i sin tur bäddar för bisarra löften om något så oförnuftigt som evigt liv. Å ena sidan, ett kärleksbudskap, å andra sidan, ett hot om vedergällning; HAN ser dig! Förkunnarna gör sig ansvariga för en påstådd sanning om det mest okända som man kan föreställa sig; ett fiktivt paradis efter döden.
Längre fram i livet poppar prästerna upp igen vid sjuksängar och dödsbäddar. Där skördar de frukterna av planterade irrläror och levererar tröst åt vilseledda, skräckslagna, totalt ensamma och desorienterade själar. Nu erbjuder de ”räddning och befrielse” i en situation då ingen har sinnesnärvaro att tänka klart eller att opponera sig. De vilseleder alltså hela vägen ända in i slutet med påståenden utan annan täckning än hänvisning till ”kristendomsmanualen”. Detta sker naturligtvis i ”god tro”, oftast. Men goda kristna gör inte budskapet mera trovärdigt. Hela idén om evigt liv, himmel och helvete, mirakler, obefläckad avlelse (halv genuppsättning), korsfästelse och uppståndelse från de döda väger med nyktra ögon inte mer på förnuftets våg än andra jämförbara sagor, fabler, sägner, myter, fantasier eller legender.
Naturligt och övernaturligt
I alla debatter om religion, speciellt de om guds existens, behöver gränsen mellan naturligt och övernaturligt preciseras. Argument över den gränsen är bortkastade.
Jag föreslår att vi skiljer på naturliga och övernaturliga fenomen. Gud hör till de övernaturliga, de som inte lämnar några observerbara spår efter sig. De går inte att mäta eller fotografera. De är subjektiva upplevelser, alltså motsatsen till objektiva.
Jag saknar den vardagliga reflektionen över guds existens. Vilka argument finns för och vilka finns emot, argument som alla kan ta till sig, i ett normalt språkbruk, argument som inte kräver universitetsstudier för att förstå?
Mina argument hämtar jag från den ”naturliga” sidan av tillvaron. Övernaturliga argument är för mig subjektiva påståenden om förhållanden, som inte går att bevisa, härleda eller upprepa.
Min lista är min och jag gör inga som helst anspråk på att den är fullständig. Den är en inbjudan och ett inlägg i debatten, vem som helst kan ta för sig. Och vem som helst kan komma med förslag hur listan kan kompletteras. Och allas kritik är lika välkommen!
Bevisvärdering
Argument som grundas på vetenskapliga fakta står sig väl i jämförelse med subjektiva påståenden. Fakta är lätta att följa bakåt. Subjektiva ”sanningar” går inte att härleda i verkligheten.
Principen som gäller i svensk processrätt innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering).
Se nedan under rubriken Sista reflektionen:
Bevisat eller sannolikt
Skulle bevis på guds existens plötsligt dyka upp är inte slaget förlorat. Tvärtom! Bevis tyder ju på att det skulle vara vetenskapligt klarlagt. Tro har förvandlats till vetande.
Richard Dawkins lär ha yttrat: ”Skulle någon presentera ett bevis [för guds existens] skulle jag naturligtvis acceptera det!”. Och Christer Sturmark och de flesta Humanister håller med. Men vad betyder uttalandet egentligen? Oreflekterat uppfattas det av många som om Dawkins et. al. då skulle behöva ge upp och bli troende. Tron skulle utropas till segrare och slaget skulle vara förlorat.
Tvärtom betyder det ju att vetenskapen fick rätt. Skaparen gick att fånga in; företeelsen går att iaktta, registrera, mäta, analysera osv på sedvanligt vetenskapliga manér. Hen är inte ett övernaturligt väsen. Vi ”såg” bara inte fenomenet med våra sinnen, utan precis som i fallet med t ex ultraviolett ljus, riktigt höga toner eller Higgs partikel, behövde vi ett instrument, en underbar manick, för att ”se” skaparen på samma sätt som vi naturligt ser skapelsen.
Skaparen är inte längre TRO utan VET(EN)SKAP! En NATURLIG företeelse precis som allt annat. De krystade förklaringarnas tid är förbi. Religionsmotsättningarna upphör, maktanspråk i guds namn är inte längre giltiga, shia och sunni blir vänner; människan blev till sist FRI och HEL!
Någon som tror på den sagan? Nej, NATURLIGtvis inte!
Bön
Bön och förbön är populära inslag i religiös aktivitet. Det är lika självklart för troende att bön är ett verksamt medel som det är för alternativmedicinare att vita små sockerpiller – Homeopati – har medicinsk effekt. Tro har förvandlats till vetande.
Det genomfördes en brett upplagd studie med hjälp av ”religiösa” pengar från Templetonstiftelsen i USA i syfte att med vetenskapliga metoder bevisa värdet av bön. I det här fallet förbön för rehabilitering av cancerpatienter. Slutsatsen blev negativ eftersom gruppen som man bad för och som kände till att de ingick i försöket kände press på sig och blev stressade så att effekten av den medicinska insatsen påverkades negativt.
Finns det något som talar för att en persons tankar rakt ut i luften skulle kunna påverka en annan persons t ex medicinska tillstånd? Inga kända fysikaliska processer talar för att det är möjligt.
Ateisten finns inte längre
Eftersom gud inte finns, finns heller inget att ta ställning till. Jag vill inte definiera mig i relation till ett vakuum. Ateism är alltså överspelat.
Benämningen ’ateist’ är omodern och har spelat ut sin roll. Själva ordet a-teist betyder ’utan gud’ eller ’gudlös’. Tanken att ”jag tror inte att gudar existerar” är ett lamt ställningstagande jämfört med ”jag är övertygad om att övernaturliga fenomen (inkl gudar) inte existerar”. I strikt vetenskaplig mening går det inte att bevisa guds existens (fullt bevis) och inte heller motsatsen. Om inte fullt bevis kan presenteras i en domstol kunde två av varandra oberoende vittnen eller bevis väga lika tungt i äldre rättsskipning. Nedan bevisar jag därför att gudar inte existerar genom att anföra olika, av varandra oberoende, perspektiv på ämnet.
Om två, oberoende ’vittnesmål’ väger lika tungt som ett ’fullt bevis’ menar jag att det är bevisat att Gud i egentlig mening inte existerar utan är en mänsklig tankekonstruktion. Punkt!
Jag ser därför ingen anledning att definiera mig och min livsåskådning i förhållande till ’ingenting’ lika tomt som vakuum.
Friheten ligger i sanningen; det finns inget att ta ställning till! Problemet är bara att det inte finns någon benämning på den här ståndpunkten.
Teologiskt sett är min analys en skrapning på ytan av det skälet att ämnet teologi måste anses vara en pseudovetenskap; det går inte att forska på ett övernaturligt väsen. Men det räcker med en skrapning för att rasera hela bygget.
Underlaget för analysen är den påverkan jag utsattes för under uppväxten, debatter med kristna, muslimer och Jehovas vittnen och litteraturstudier, alldeles särskilt ett intensivt studium av Svenska kyrkans jubileumsbok Befrielsen från 1993. Den är ett s k praktverk, glättat papper och originalfotografier men på 380 sidor den säger absolut ingenting!
De sista orden i boken lyder: ”Centralstyrelsen har beslutat att ge ut boken med förhoppningen att den kommer att bli föremål för studier och samtal.”
Meningen rymmer inget stort självförtroende, inga förhoppningar om mirakler i modern tid, bara en from vädjan: Snälla läs den! Det fanns medel avsatta och nu har vi fullgjort vårt uppdrag.
Solida bevis för att verkligheten finns
Vår kunskap om verkligheten kommer ur vetenskapen. Den baseras på fakta, inte på tro. Inget i verkligheten tyder på att övernaturliga fenomen existerar.
Naturen, vår verklighet, kartläggs hela tiden genom forskning. Olika forskare ställer upp hypoteser och testar genom att jämföra med verkligheten. Vår kunskap bygger alltså på iakttagelser, kontrollerade experiment och rationella slutsatser. Fakta produceras oupphörligt i en strid ström. Det har aldrig funnits så många forskare i världen som nu. Det betyder att vi just nu vet mer om vår verklighet än vi någon gång tidigare har gjort.
Det vi vet om den verklighet de olika religionerna påstår sig ha iakttagit eller lockar med i framtiden bygger inte på några som helst iakttagelser, inga kontrollerade experiment, bara på människors subjektiva spekulationer; TRO.
Det finns därför inga vetenskapliga bevis för att gud existerar, inte för någon gud. Men inte heller för att gudar INTE existerar. Dock är det den som påstår att något existerar som har bevisbördan. Det har inte dykt upp något bevis för övernaturliga fenomen. Men det finns överväldigande bevis för att naturen, vår verklighet, existerar!
Perfekt organiserat universum
Universum är långt ifrån välorganiserat för att passa människan på jorden. Det är tvärtom. Livet och alla dess varianter har uppstått och utvecklats på den befintliga naturens villkor.
Många religiösa brukar hänvisa till det faktum att universum är så perfekt organiserat för att liv ska trivas här. Det skulle vara ett starkt bevis för att en skapare måste ligga bakom.
Mot den beskrivningen hävdar jag motsatsen. Det är bara en tillfällighet att gynnsamma förhållanden råder just nu (med kosmiska mått mätt).
För någon miljard år sedan var förhållandena inte tjänliga för människan. Under istiderna var både norra och södra halvklotet obeboeliga ända ner till Höga kusten i Sverige och på motsvarande sätt på södra halvklotet. Vissa tecken tyder på att jorden kan ha varit totalt nedisad (Snowball Earth) kanske ett par, tre gånger. Hur förhållandena kommer att förändras i framtiden vet vi inte mycket om. Riktigt långt fram kommer energin i solen att ta slut och livsbetingelserna upphör helt.
När skaparen ändå var här borde hen ju ha passat på att skapa gynnsamma förhållanden på våra grannplaneter. Varför just bara jorden?
Dessutom finns det inga bevis för att livsbetingelserna på jorden i vårt lilla solsystem är anpassade efter människan. Det är snarare tvärtom; livet har anpassat sig efter förhållandena precis som Darwin beskrev.
Global utblick
Livsvillkoren utöver världen skiljer sig kraftigt åt. Det finns ingen rättvisa. Borde inte en intelligent skapare ha tillgodosett detta?
Många faktorer varierar oerhört länder, regioner och kulturer emellan jorden runt; utbildningsnivå, ålder, jämställdhet, inkomst, sociala skyddsnät, disponibla medel, social rörlighet, individualism, relationen medborgare/stat och religiös tillhörighet. I ett internationellt perspektiv är svenska medborgare extremister; vi lever i det mest demokratiska och mest sekulariserade landet på jorden. Det betyder att vår vardag kraftigt skiljer sig från de flestas vardagsupplevelser. En amerikansk vetenskapsman, som bodde i Skandinavien under ett halvår för att ta reda på vårt förhållningssätt till bl a religiös tro, rapporterade hem: Religion spelar ingen roll i vardagen här!
Mänsklighetens utveckling från jägare och samlare till industrialist och influenser är ett starkt bevis för att utvecklingen sker organiskt utan hjälp av en skapare. Ingenting är förutbestämt! Plötsligt dyker en global ekonomikris upp och lika plötsligt sprider sig ett virus över horden och lamslår hela ekonomier. Vad är det för en skapare?
Religionshistoria
Människan har funnits på jorden i cirka 200.000 år. Under den tiden har mänskligheten härjats av epidemier, tandröta, kort medellivslängd, hög barnadödlighet osv men det var först för några tusen år sedan hen gjorde sig känd. Ansvaret för de eländiga livsvillkoren har hen överlåtit på människan.
Från religiöst håll beskrivs människan som skapelsens krona. Det är ett uttryck för kristendomens kunskapssyn. Guds högsta företrädare på jorden har ju motarbetat fri forskning, förbjudit preventivmedel, förordat fattigdom och avhållsamhet från livets glädjeämnen.
Världen kommer att fortsätta utvecklas även efter människan. Evolutionen kan idag inte förutses, bara att den kommer att fortsätta.
Människan har funnits ca 200.000 år. Den kristna guden gav sig till känna först för kanske 3.000 år sedan: Varför valde hen att avslöja sin existens så sent? Varför tillät hen alla de andra varianterna på tro? Och varför ägde premiären rum i Främre Orienten och inte någon annanstans? Och varför för en begränsad del av mänskligheten? Varför lät hen sin skapelse leva i armod så fruktansvärt länge med epidemier, tandröta, urskillningslös barnadödlighet osv?
Helt enkelt därför att hen uppenbarligen är skapad av människan. Muntlig tradition i all ära men det var först med ett alfabet och skrivdon som spridningen kom igång. Kungar, kejsare och andra despoter upptäckte den inneboende kraften och makten över massorna. Gudar har aldrig haft makt att göra något åt människans livsvillkor. Det är naturvetenskapen som har givit oss verktygen att förbättra villkoren.
Vad kan religion erbjuda?
Religioner kan erbjuda en illusion om en ljus och evig framtid. Den skänker tröst åt vilsna själar. Men det kräver tro, en lagstadgad rätt som alla har oavsett hur orealistisk den än är.
Många finner tröst i religionerna och det är helt OK så länge det inte begränsar min och alla andras rätt att också inte tro! Med upplysning följer opinionsförskjutningar, kunskap har framgångsrikt trängt undan tro på obevisade fenomen. Den processen kommer naturligtvis att fortsätta och fler och fler människor kommer att befrias från ett gissel.
Men just nu är krafter i svang för att backa utvecklingen. De har uttalat att liberalismen var en parentes och att vi nu ska återgå till de kristna värdena (gäller Europa) och förlita oss på starka ledare. Här finns det uppenbarligen likheter mellan konservativa krafter i Europa och Islam med sin expansionspolitik parat med krav på teistisk statsbildning. Det är en skrämmande och oviss framtid!
Alla har – ska ha – rätt att söka tröst i vilken idé som helst men det är cyniskt att uttala sig om förhållanden vi absolut inte kan ha den blekaste aning om och dessutom hävda att det är dagens sanning, t ex att påstå sig veta vad gud vill!
Självklart finns inte en sådan loser som den kristna guden på riktigt!
Kristendomsmanualen
Bibeln är ett slags kristendomsmanual. Den hävdas vara guds ord och är underlaget för det kristna budskapet. Men den är skriven av många författare, i en avlägsen tid, i en främmande kultur. Med dagens mått mätt verkar hen inte alls ha haft oss på näthinnan när texterna kom till.
Manualen, som går under namnet Bibeln, är sammansatt av enskilda berättelser. De är författade under en tidrymd av ca 1.800 år fram till ca år 300 v t. Först omkring 100 år senare beslöts vilka berättelser som skulle ingå i samlingsverket och vilka som inte fick plats. Det är som om vi idag skulle leta upp nedtecknade iakttagelser från 200-talet v t och fram till nu. Och sedan skulle vi ställa samman avsnitten om 100 år! Processen skulle vi numera kalla en redigeringsperiod men under hela tillblivelsen har världens mest översatta och sålda bok saknat redaktör.
Författarna kände av naturliga skäl inte till att deras nedtecknade iakttagelser skulle ingå i ett större verk sådär tusen år senare. Det utspridda författarkollektivet bestod av en brokig skara trashankar, snickare, en munskänk, några kungar, fiskare, förvånansvärt många profeter m fl. Texterna har författats på många olika språk och sedan förvanskats i avskrifter och översättningar i otaliga generationer. Berättelserna är skrivna i en tid och i kulturer som i alla avseenden skiljer sig från vår nutida vardag. Många har av olika skäl valts bort. Bibeln är med andra ord en efterhandskonstruktion, som i varje tid, i varje kultur och i varje trosinriktning omtolkas efter eget skön.
I förlagsvärlden är detta ingenting annat än en himmelsk bedrift. Det är ett under att detta lapptäcke har blivit fundamentet, bokstaven, manualen, rättesnöret och verklighetsbeskrivningen för generation efter generation. Alltså måste det vara guds ord?
Gud är allsmäktig, allvetande och helt igenom kärlek
Med Bibelns perspektiv ser världen snarare ut som ett enda stort misslyckade. Den är verket av en ”big looser”.
Naturkatastrofer, krig, epidemier, lögner, fattigdom, brott osv är ju raka motsatsen till bibelns löften. Med en allsmäktig skapare hade det varit lätt att fixa – i hela världen. Men hen valde att annektera bara en del och i den begränsade delen har hen totalt misslyckats.
Bara med den här bakgrunden som bevis kan vi slå fast att Gud inte finns.
Du skall inga andra gudar hava jämte mig
I vårt moderna samhälle blir en ledare för en grupp människor, som samlas kring en idé, vald av gruppen. Den valda ledaren kan avsättas på samma sätt. Hen får alltså behålla makten tills en annan ledare väljs.
Kravet går inte ihop med Mänskliga Rättigheter och religionsfrihet, inte med demokrati och inte med fria individer eller kritiskt och självständigt tänkande. Om vi tittar utöver världen så är gudsmarknaden lik bankvärlden; det finns några få stora och fantastiskt många små. Tyder det på att kristendomens gud har lyckats, att hen är allsmäktig? Nej, det är ju snarare så att ingen gud har lyckats. Det finns, och har funnits, tusentals gudar som konkurrerar om själarna. Religionskrigen i historien är en skamfläck. Religioners roll i dagens krig är också guds verk?
Nej, en utblick tyder uppenbarligen inte på att gud, inte någon gud, har lyckats i något avseende.
Guds bästa råd i bibeln
En del av råden i Gamla Testamentet är så befängda att de inte kan vara en kärleksfull guds seriösa råd. Det måste komma från människor färgade av sin samtid.
Ett udda axplock ur Gamla testamentet: Gud uppfordrar ett folk att utrota ett annat och påbjuder att alla, även barn, skall dö? Gud anbefaller också att man skall spara alla orörda flickebarn och sen dela ut dessa tillsammans med får och fäkreatur till dem som varit med i striden.
Om en man samlat ved på sabbaten (söndagar) ska han stenas till döds. För en uppstudsig son som inte lyder trots tuktan gäller även här stening. Synen på kvinnan är också helt omöjlig. Om en man förgriper sig på en orörd flicka ska han böta till flickans far och sedan gifta sig med henne. Hon blir alltså dömd till livstid med sin våldtäktsman. Brist på konsekvens och stringens.
Det finns en uppsjö av hemskheter i Gamla testamentet, så hemska att Lars Ringlander, präst i Svenska kyrkan, offentligt svarade på frågan vad han tycker om GT: – Det är så fruktansvärt att jag brukar bortse från det!
Den här religionen påstås vara kärlekens budskap!?
Talar det för att gud finns! Nej!
Gud och demokrati
Demokrati är historiskt sett en modern företeelse. Den fanns inte på bibelns tid, inte i Mellanöstern. I bibeln är samhället indelat i ett antal stånd. Inom ståndet är varje individ given en roll; överhet eller undersåte med betoning på underordning.
Vid den tiden fanns inte demokrati. Det var en okänd företeelse när bibeln skrevs. I Grekland gjordes ett litet experiment. Männen på torget i vissa städer hade rösträtt. Experimentet pågick under ca 30 år.
Långt senare har de demokratiska idéerna kämpat om makten i samhället. Den har successivt förflyttats från överheten till menigheten. Kungar, kejsare och gudar fick ge med sig till förmån för en ”man en röst”. Makten i samhället tillsätts och avsätts genom allmän rösträtt.
Religion och demokrati är oförenliga krafter – gudar går inte att rösta bort!
Vän av religiös ordning invänder naturligtvis då: – De går visst att förena! Det finns religion i alla demokratier.
– Visst, säger jag, men jag har aldrig hört talas om ett parlament som vaknat till sans och röstat bort gud p g a dennes tillkortakommanden. Religion i dessa demokratier är i mer eller mindre grad en privatsak. Motsatsen är t ex Iran där prästerskapet styr i Allahs namn. Folk får visserligen rösta men det religiösa rådet har ändå sista ordet.
Gud är verkligen ingen demokratikramare!
Dödsstraff
Dödsstraff är helt i linje med alla andra vansinnigheter i bibeln.
Som en jämförelse kan nämnas att i Afghanistan, Iran, Jemen, Malaysia, Maldiverna, Mauretanien, Nigeria, Pakistan, Qatar, Saudiarabien, Somalia, Sudan och Förenade Arabemiraten är det formellt belagt med dödsstraff att förneka gud.
Är det troligt att en intelligent skapare, därtill allsmäktig och alltigenom kärleksfull, skulle inrätta sitt revir så här? Verkar det förnuftigt att tro att det är sant? Nej!
Frihet
Bibelns indelning i över- och underordnad är förlegad framför allt att rollerna är en gång för alla givna. Social rörlighet existerar inte!
Troende försöker sprida uppfattningen att Gud är högre, större och evig jämfört med människan som är liten, okunnig och begränsad. Jag fattig, syndig människa bekänner inför dig, helige och rättfärdige Gud, att jag, som är född med synd, på många sätt har brutit emot dig.
Redan i ”ingången” tvingas man ner på knä, böja på nacken och i underläge lyssna till budskapet: – Du skall inte …, sex utanför äktenskapet är förbjudet …, för att på yttersta dagen dömas … osv.
Trycka ner, förminska, förnedra, ha kontroll över! Ingen religion jämställer kvinna och man. Religion är raka motsatsen till frihet, bygga upp, utveckla, utnyttja individens potential … är det en kärleksfull gud som ligger bakom detta? Ordet eller begreppet Islam betyder dessutom ’underkastelse’, Allah är alltså inte bättre.
Fattigdom och demokrati
Fattigdom härdar var Moder Teresas budskap? Hur cyniskt är inte det? Rättvisa existerar inte i det kristna budskapet. Därför förpassar kristendomen 10% av jordens befolkning åt sitt bibliska öde: Det är så det ska vara! Politik är ett hot mot religion.
Fattigdomen är mänsklighetens största gissel. Religionerna erbjuder som mest tröst i eländet; fördragsamhet och ett bättre liv ”på andra sidan”. De tycks inte ha någon strategi för ett komplicerat problem!
Moder Teresa, en katolsk ängel, vigde hela sitt liv åt att vidmakthålla fattigdomen. Hon är själva symbolen för religionens felprioriteringar; hon lär ha lämnat efter sig en insamlingsstiftelse som förvaltade $ 500 miljoner. ”Fattigdom härdar” var hennes motiv att inte dela ut fondmedlen till de fattiga! Dessutom hävdade hon i sitt nobeltal att aborter är mänsklighetens största gissel! Hon kunde inte prioritera med religionen som bas. Påven, guds ställföreträdare på jorden, utsåg henne till helgon. Han kan inte heller prioritera.
Religion är i sig konservativ; bevarar det bestående, motarbetar förändring. Skillnaden mellan fattig och rik är bestämd av en ”högre makt”.
Ett väsentligt bidrag till lösningen är däremot demokrati. Införandet av allmän rösträtt sprider i bästa fall kunskap till de breda lagren och engagerar de fattiga själva i lösningen. I processen ifrågasätts allt i den bestående ordningen, även skaparens roll. ”Du skall vara nöjd med din lott” och ”paradiset väntar på andra sidan” ersätts av politisk medvetenhet och samhällsomdaningar.
I takt med att etablerade trosföreställningar avmystifieras blir det ”tillåtet” även för den fattige att kräva sin rätt. Politisk rättvisa och religion är två olika pussel trots budskapet som Jesus påstås ha predikat. Demokratisk utveckling och religion hänger därför inte ihop.
Även om fattigdomen har minskat i alla delar av världen har utvecklingen gått olika snabbt.
Snabbast har fattigdomen minskat i länder med hög ekonomisk tillväxt. I Kina har den extrema fattigdomen nästan utrotats från väldigt höga nivåer i början av 90-talet.
Fattigdom i sig bevisar guds oförmåga och därmed hens icke-existens. Och det faktum att extrem fattigdom minskar i världen har ingenting med religion att göra. Politiken har åtminstone infört sociala skyddsnät under tiden. Vad har religionen gjort? Halkat efter och anpassat sig, lagt sig platt, slätat ut sig för att över huvud taget få vara med i matchen!
Det uppenbara
Den kristna befrielsen har fått maka åt sig. Det är vetenskapen och kunskapssamhället som befriar. Utan att trycka ner, istället lyfta!
Det religiösa budskapet är en gigantisk bluff, oftast företrädd av övervuxna män! Det är ett förfärande faktum att kvinnor överhuvud taget är religiösa så som de fortfarande behandlas i religionens namn. Och dessa män har ambitioner att styra samhället baserat på bluffen. Titta på utstyrseln, åthävor, verktyg, byggnader, insignier och obevisade försanthållanden. Jämför påsk i Sankt Peterskyrkan med en militärparad i Nordkorea. Eller en ortodox manifestation i dagens Moskva; lika prålig och onaturlig som en operettscen. En orättvis överdrift? Vi kan nöja oss med ett vanligt statsbesök; en kung eller president inspekterar en militärparad och hukar under missilspetsarna. Det är en löjeväckande maktdemonstration sanktionerad av de religiösa företrädarna! I kyrkorna hukar vi under tunga takbågar och ett eko som ok. Tragiken ligger i att vanliga små människor lockas och förförs av det tomma budskapet om befrielse. Befrielse från vad? Från kunskapen? Från arvsynden? Från ensamheten i döden? Från intellektuell ärlighet?
Kyrkorna har i ”alla tider” hävdat sin konstruerade verklighetstolkning. Successivt har sanningen uppdagats; modiga vetenskapsmän har bankat pannan blodig mot en religiös mur av okunskap. Men muren har med tiden rämnat. Sten för sten har ersatts med kunskapsblock.
Fundamentet vacklar! Och se … det är kunskapen som som befriar!
Under en livslång hjärntvätt får vi lära oss att kollektivt skandera: ”Jag fattig, syndig människa bekänner inför dig, helige och rättfärdige Gud, att jag, som är född med synd, på många sätt har brutit mot dig. … .” Den kända men ödesdigra formuleringen bygger inte precis upp människan. Tvärtom! Kristendomen raserar självkänslan och håller oss i ”herrans tukt och förmaning”. Sedan rycker prästerskapet ut och skall befria oss. Hyckleri!
Med säkerhet har vi fått ett liv till skänks. Somliga upplever ett paradis, andra en jämmerdal och de flesta stretar oreflekterat på. Oavsett vilket måste vi alla möta ensamheten i själva döden. Religionen erbjuder en illusion om att gud tar emot på andra sidan? Livslögnen lyser som ett brinnande kors. Är det en befrielse?
Vuxna, respekterade människor använder kunskaper som samhället har bjudit på till att fly ut i en verklighet till och med bortom den virtuella. Vart tog den intellektuella hederligheten vägen?
Det är uppenbart att kejsaren är naken! Han vill inte ens medge att stassen är köpt på second hand; gyllene regeln och jungfrufödseln har till exempel burits av många tidigare brukare. Han tror istället att han bär den vackraste utstyrseln av renaste siden. Men den är så tunn, transcendent och luggsliten, att den inte ens skyler de mest uppenbara skavankerna.
Stödjer resonemanget Skaparens existens?
Till minne av William Chalmers den 6 november 2006
Hur stjärnor föds och dör och finns det liv på annat håll i universum? var rubriken på föreläsningen. Den blev en formidabel ögonöppnare på en samhällsvetare som jag. Senare på våren 2007 kunde jag verifiera faktauppgifterna under Vetenskapsfestivalen. Slutsats: Ingen skapelseberättelse i världen kan konkurrera med verkligheten! Och jag blev aktiv Humanist.
Skaparen
Allt i vår omvärld är ju i någon mening skapat. På något sätt har det kommit till. Men en medveten skapare har en avsikt; en inre bild och kanske även en ritning. Evolution bygger på slump kombinerat med arv och tid. Under tidrymder av miljoner, ibland miljarder, år hinner även små förändringar skapa stora utvecklingssprång.
Allt som finns runtomkring oss; klockor, bilar, hus, vägar, kläder, konstverk osv har skapats av någon som då är skapare. Därför är det logiskt att universum också skulle ha en skapare, allt måste självklart vara skapat. Sannolikheten att slumpen skulle ligga bakom något så komplicerat som ögat och hjärnan är mycket liten. Men det motsägs av teorin om Big Bang; hur universum har utvecklats ur en ”uratom”. ”Bangen” kan spåras tillbaka till delar av en sekund efter att det ”small”. Att livet behöver en skapare motsägs också av evolutionsteorin som beskriver hur livet har utvecklats ur en ”urcell”. Hur urcellen uppstod är fortfarande en olöst gåta men hur livet i alla dess former har utvecklats följer idén om evolution.
Den springande punkten är tid! Det har tagit långt mer än 4 miljarder år. Ingen press, inget prestationskrav, utvecklingen tar den tid som behövs och den riktning som fungerar. Arv i kombination med slump gör att vi inte kan förutse hur nästa utvecklingssteg kommer att se ut. Det är raka motsatsen till ”skapelse” som bygger på avsikt; att det skulle finnas ett mål och kunskap om kommande steg i evolutionen.
Det finns de som hävdar att evolutionen är skaparens verktyg. Men i normalt språkbruk betyder att skapa också ha en avsikt, ett mål, med aktiviteten. Men inte med bästa vilja i världen kan man tolka in en avsikt i evolutionsprocessen. Det motsägs av slumpfaktorn, som gör det omöjligt att förutse vilken väg utvecklingen kommer att ta.
Abort
Abort är en knivig situation men definitivt inget preventivmedel. Det är ett beslut som kräver största möjliga tystnad …
Abort är en känslig fråga, framför allt är den komplicerad. Att ta ställning till en oönskad graviditet är långt ifrån enkelt. Som Humanist måste jag erkänna detta. Men med religiösa glasögon på förefaller svaret givet: – Det är alltid en styggelse!
Med sekulära glas på är det ett beslut som har många dimensioner, det är många inblandade och det kan inte hastas fram.
Men faktum är att den störste abortören av dem alla är GUD! Då kallas det missfall!
Detta är ett mycket starkt argument för att gudar är en skapelse av människan. Gud finns alltså inte i sinnevärlden!
Begränsat kristet perspektiv
Debatter om gudars existens förs på en begränsad arena. Kristendomen är troligen den största religionen men konkurrerar med de andra stora religionerna och har därför ingen ensamrätt till vare sig gudsbegrepp eller bekännande. Det duger alltså inte att debattera guds existens med det begränsade kristna perspektivet.
Debatten lider av att den ena parten utgår ifrån att kristendomen och kristendomens gud är – borde vara – den enda rådande ordningen i världen. Intrycket blir att andra livsåskådningar, konkurrerande religioner och främmande traditioner är oväsentliga. De behöver man inte räkna med.
Båda parter ignorerar det faktum att större delen av världen präglas av andra trosföreställningar. Varför presenterar vi inte verkligheten som den enda sanna, ur logisk synvinkel den enda jämförelsegrunden värd att på allvar beakta. Verkligheten är lika tillgänglig för båda? Hur det faktiskt ser ut i världen!
För det första kan gud inte vara allsmäktig så som världen ser ut. Andra gudar råder uppenbarligen över gott och ont i den folkrika världsdelen Asien. I stora delar av Afrika har de egna trosföreställningar som dikterar både livsvillkor och moral. Mot den bakgrunden är det förmätet att debattera guds existens utifrån den begränsade, kristna världsbilden. Att livsåskådningsmarknaden, där religioner torgförs, består av en mängd små och några stora nischer, talar inte för en enda guds, snarare flera gudars, existens oavsett hens eller deras egenskaper. Kan de logiskt sett samexistera? Går det ihop med det kristna budskapet? Nej, det gör det inte!
Sockrat budskap
Coca-Cola och kristendom har det gemensamt att de båda utlovar lycka, gemenskap och tillhörighet. Skillnaden är den att kristendomen förlänger löftet även in i döden.
Ett annat livsstilsföretag är Coca-Cola. Sockrad befrielse, konsumismens blod på flaska, långt vidare spridd än kristendomen. Samma löfte om tillhörighet, den invigda skaran, frälsning och ett lyckligare liv. Barnen fångas in tidigt, på MacDonald’s och i ”commercials”. Samma ihåliga och tomma schimär. Verkligheten göre sig icke besvär. Skillnaden är synen på livet efter detta. Coca-Cola håvar krasst in pengarna för sin illusion här och nu. Det gör kyrkan också men utlovar dessutom ett evigt paradis.
Bön är som homeopati; ingen mätbar effekt förutom placebo och subjektiv tillfredsställelse hos den som ber. En parallell i den verkliga världen är meditation, som bevisligen har medicinska effekter. Det kan naturligtvis inte uteslutas att bön har en liknande bieffekt. Med hjälp av ”religiösa” pengar ur Templetonstiftelsen i USA undersökte man effekten av förbön. Resultaten av ett brett upplagt dubbelblindtest – alltså med vetenskapens verktyg – visade ingen eller till och med negativ effekt. Gruppen man bad för men som inte visste att de ingick i experimentet och blindgruppen uppvisade inga skillnader. Gruppen som visste om att de ingick i försöket visade negativt resultat.
Droger är ytterligare en verklighetsflykt. Socialt accepterade i vissa kretsar. Sinnena dövas, men blir sanningen lättare att bära? Blir livet lättare att uthärda? Oavsett om du säljer illusioner, sockrat vatten eller andra droger blir du medansvarig för en livslögn. Varje gång!
Att tro ter sig lika egoistiskt som att dricka brunt vatten, sniffa snö eller att göra karriär. Det leder i varje fall inte automatiskt till större altruism. Du dricker, sniffar och ber en bön oftast för din egen skull. Eller hur?
Människan har två kompanjoner hela livet längs livslinjen; skuld och oro. Kunskap om verkliga förhållanden, som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, skapar trygghet. Okunskap föder oro. Våra välfärdssamhällen; de tryggaste platserna på jorden, byggdes med kunskap. Förankra din egen livsåskådning i verkligheten! Ta reda på mera, bygg din egen trygghet. Du riskerar att bli vidsynt på kuppen.
En trygg värld har inget med religion att göra.
Lögner om Gud
Att tränga in i och reflektera över hela vidden i frågan om tro och vetande är en fascinerande resa. Det mest konkreta är religionens roll och historia jämfört med den naturvetenskapliga beskrivningen av verkligheten. I kontrast till den evolutionära förklaringen och själva livets mycket komplicerade och skakiga utveckling här på jorden framstår hela det religiösa konststycket som minst sagt naivt. Därmed inte sagt att troende är naiva; alla är i sin fulla rätt att tro på precis vad de vill så länge det inte går ut över oss andra.
Varför skulle en teolog och än mindre en religiös lekman ha större förutsättningar att staka ut livet på andra sidan än någon annan? Deras utsagor kan inte ens kallas kvalificerade gissningar. Enda ”beviset” är den löst sammansatta kristendomsmanualen som inte är uppdaterad på 2000 år! Heliga skrifters sanningsanspråk på mirakler och övernaturliga fenomen avfärdas naturligtvis av vetenskapen. De ägde möjligen rum i en transcendent värld dit bara troende är hade tillträde. Det är inte vad vi normalt kallar kunskap. Det kallas illusion. Och illusioner kan självklart inte ligga till grund för lagstiftning och samhällsutveckling!
Allt som påstås vara ”kunskap” om guds göranden och låtanden är subjektiva fantasier utan belägg i verkligheten.
Religiös invändning
I verkligheten finns inget bara för att någon vill att det ska finnas! Filosofiskt kan man säga att allt som finns har kommit till i tre steg. Ett hus t ex ”finns” först i huvudet på arkitekten, sedan på ritningen och sist i den fysiska verkligheten.
”Ja, men jag vill att gud ska ha en mening med att just jag finns till!” Man nästan ser de otåliga fossingarna stampa i golvet. Javisst, men du får acceptera ansvaret för att formulera den själv. Naturens mening formuleras helt enkelt: – För generna vidare!
”Ja, men det är i alla fall i den kristna myllan som vårt välfärdssamhälle har växt upp!” Ur vilken mylla skulle det annars ha skett? Är det tack vare eller är det trots kyrkan? Inte i någon historiebeskrivning har jag noterat att kyrkan stod på barrikaderna och stred för fattigjonens rätt att bilda fackföreningar, för statarnas rätt till skäliga arbetsvillkor eller andra självklara demokratiska rättigheter.
Av människan skapat
Det är självklart att människan har skapat gudarna, inte tvärtom. Det finns inget som helst bevis för att övernaturliga fenomen existerar, än mindre att de i sin tur skulle ha har skapat någon eller något.
Alla argument från den troende sidan bygger uteslutande på människors spekulationer. Det finns ju ingen substans i utsagorna! Ingen koppling till vare sig natur eller verklighet. De ÄR BARA MÄNNISKORS PÅSTÅENDE! Och det kristna perspektivet; ett herrefolksperspektiv, som inspirerat andra despoter. Det är bara tragiskt att Christer Sturmark debatterade på de troendes villkor. Världen ser inte ut så. Konfucius, Allah och alla de indiska gudarna har förmodligen ett större personligt inflytande än Kristendomen sammantaget har.
Detta hade väl en smart gud, intelligent skapare, fixat. Det finns alltså ingen utomstående skapare.
En hårdkokt föreställning
Det finns inget objektivt faktum som tyder på att Gud skulle vara centrum i alltet.
Vesa Annala representerar de hårdkokta och påstår som en självklarhet att gud är allting, alltets centrum, som vi måste förhålla oss till. Varför avfärdar vi inte den ståndpunkten jäms med fotknölarna? Varför förhåller vi oss överhuvud taget till en sådan befängd idé?
Undermålig gungfly
Kristendomen och alla andra religioner vilar på människans fantasier och spekulationer. Det finns inga hållbara bevis för ett fast underlag. Det är en gungfly!
Ingen sund människa tror på den här undermåliga gungflyn. Nej, naturligtvis inte! Och ändå försvarar jag allas rätt att tro på precis vad som helst samtidigt som jag förbehåller mig rätten att kritisera alla oegentligheter och varna för faktafel och konsekvenser. Som individuell tröst är det helt ok att tro på tomtar och troll, gudar och gudinnor men som underlag för samhällsbygge och lagstiftning har religionen absolut inget att bidra med i det moderna samhället. Det är ett stadium vi för länge sedan har passerat.
Gud finns ju inte!
Min egen slutsats
Religion är från början människans svar på den egna nyfikenheten. Senare upptäckte vi naturens systematiska uppbyggnad och evolutionen kunde förklara hela livets utveckling. Gudsbegreppet tömdes därmed på sitt innehåll; det är tomt!
Med ovanstående som bakgrund, en ytlig betraktelse i den meningen att jag undviker akademiska spetsfundigheter och intellektuella krumbukter, kommer jag fram till en väl underbyggd slutsats: – Det finns inget gudsfenomen att ta ställning till! Genom historien och med en blick ut över världen talar allt för att jag kan fortsätta att tro på ”sådant som det finns förnuftiga skäl att hålla för sant”.
Förnuftet säger alltså att gudar och religioner är mänskliga konstruktioner. Inget, absolut inget, talar för något annat. Det är bara styrkan i den religiösa övertygelsen som duperar människor att ta utsagorna på konkret allvar.
Det är ett faktum att kyrkorna i världen är förknippade med makt och politik; all etablerad religion är ursprungligen pådyvlad mänskligheten uppifrån. Kungar, kejsare, despoter, påvar och missionärer har dikterat villkoren över huvudet på folk.
Här hemma hade vi Nordisk mytologi; många gudar med var sitt ansvarsområde. Ansgar försökte förgäves övertyga Birka-borna om Kristi överlägsna frälsningsförmåga ett par gånger men han fick dra hemåt med svansen mellan benen; ingen efterfrågan! Cirka tre hundra år senare bestämde kungen att vi skulle bli katoliker! Makt och politik! Ytterligare några hundra år längre fram bestämde en senare kung, återigen över huvudet på folk, att nu var det politiskt lämpligt att vi blev lutheraner. Varje medborgare tvångsanslöts till den tron.
Efter tusen år med olika varianter av Kristendom har den satt sig även i Norden, blivit vår tradition, en vana, en sedvänja. Osynlig finns den i luften vi andas så folk tror fortfarande på 2000-talet att de själva väljer att bli troende och därtill troende på tomma intet.
Min slutsats: Ingen gud har visat sig hålla måttet och lever heller inte upp till epitetet ”skapare”.
Sista reflektionen
I de troendes värld duger den subjektiva upplevelsen av att ha mött Jesus eller Gud. Upplevelsen i sig sägs vara så stark och överväldigande att den ”duger” som bevis: – Jag vet att Gud finns!
Jag, som har hög tilltro till vetenskap, kan naturligtvis avfärda resonemanget som: – Det är bara en subjektiv upplevelse och duger inte på något sätt som bevis för att gudar eller andra övernaturliga fenomen existerar i sinnevärlden.
Logiskt sett har jag samma rätt till påståendet: – Jag vet att Gud inte finns! Eftersom hen inte har uppenbarat sig i min subjektiva värld. Än mindre i den objektiva.
Med hänvisning till principen om bevisvärdering i svensk domstol:
(Citerat ur domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/nar-ar-bevisningen-tillracklig-i-brottmal/): ”En huvuduppgift i sådana mål [ord står mot ord] är att bedöma trovärdigheten av målsägandens [oavsett vem som är målsägande] utsaga. En alltigenom trovärdig utsaga från målsäganden kan i förening med vad som i övrigt har framkommit i målet vara tillräcklig för en fällande dom. Det är dock ett rimligt krav att målsägandens berättelse till den del det är praktiskt möjligt blivit kontrollerad under förundersökningen, låt vara att brister i det avseendet inte utan vidare behöver leda till bedömningen att åtalet inte har blivit styrkt.
Vid bedömningen av en sådan utsaga finns det anledning att lägga vikt främst vid sådana faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan, exempelvis i vad mån den är klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar.”
Mina argument ovan tillgodoser till fullo kraven från domstolshåll
Med referens till ovanstående argumentlista fyller jag gott och väl domstolskravet i den här typen av mål varför jag hävdar att det är bevisat att Gud inte finns. Påståendet om motsatsen saknar all relevans. Det finns inga objektiva fakta som stöder förekomsten av övernaturliga fenomen och logiken talar sitt tydliga språk mot existensen.
PS. När detta skrivs härjar corona-pandemin som värst. Guds verk? Varför hindrar hen inte allt lidande? DS.
PS 2. Värt att notera: Jesus, om han har funnits, föddes som jude, levde som jude och dog som jude ovetandes om att han hade skapat embryot till en världsreligion. Men det dröjde till år 313 innan ’Konstantin den store’ förklarade rörelsen laglig. DS 2.